Debattartikel 2009-08-17. Publicerad i Länsposten 2009-09-10

 Vardagsrasism

Strax innan sommaren klarade vi av en valrörelse till Europaparlamentet. På många sätt upplevde jag det som en trevlig valrörelse, även om jag naturligtvis hade önskat ett bättre valresultat för vårt parti.

När vi nu går in i höstarbetet ligger det kvar en besk eftersmak från försommarens valrörelse. Jag ser hur en allt tydligare främlingsfientligheten har växt fram i vårt samhälle. Nu är det inte skinnskallar med tåhättor av stål utan vad man skulle kunna uppfatta Medelsvensson. Egentligen de i samhället som har det ganska bra, men som har gått på Sverigedemokraternas propaganda om att det är invandringen som är roten till mycket av det onda i vårt samhälle.

Jag frågar mig vad har hänt med svenskarna?

Det som sker nu är en skrämmande påminnelse om vad som hände i Europa och även till dels i Sverige på 1930-talet.

Europa drabbades av djup ekonomisk kris med stor arbetslöshet, och det i sin tur medförde en depression över hela Europa. Man sökte en syndabock.

Vad har hänt med svenskarna, det folk som under perioder har sträckt ut sin hand för att hjälpa andra folk, tog emot finländska barn, var först med hjälp i katastrofdrabbade länder med mera?

I nöden prövas vännen sägs det och detsamma kan nog sägas om ett land. Det betyder inte att dagens invandringspolitik är perfekt. Nej, verkligen inte. Det finns många områden som behöver förändring. Vi skulle behöva större samarbete inom EU när det gäller flyktingmottagning.

Det inlåsningssystem som har funnits har hejdat många att gå vidare i livet. Det är märkligt att 70-80 procent av alla somalier som har hamnat i Minnesota i USA är i gång och arbetar eller har startat egna företag.

Alla kulturer har olika oskrivna lagar och det är bara när man har lärt sig de ”lagarna” som man kan bli integrerad. Hur lär man då sig dessa oskrivna lagar? Nästan bara genom att umgås med människor som redan kan lagarna och men det kräver ett möte mellan människor från olika kulturer.

Det allra flesta möten i våra liv sker genom våra arbetsplatser därför är arbete ett av de viktigaste uppgifterna i integrationsarbetet.

Det är ett problem att till exempel Örebro är en av Sveriges mest segregerade kommuner i landet. Men det löses knappast med isolering från varandra.

Det som är skrämmande är den vardagsrasism som blir allt vanligare, man slänger ur sig halvrasistiska kommentarer, vägrar att anställa och vägrar att sälja till eller köpa av invandrare med mera.

Man löser inte problemen genom att skylla på varandra eller hitta syndabockar, det leder bara ut i ytterligare problem. Och att som Sverigedemokraterna försöka skapa ett isolerat Sverige är knappast framåtskridande och hävda att Sverige ska bevaras svenskt är löjeväckande.

Ewa Sundkvist, kristdemokraterna

Oppositionsråd i Örebro Läns Landsting